Allan Carl Ahrel, 1908-1994, var direktör på Rockhammars bruk till 1956. Både han och hans yngre bror Ingemar tog flygcertifikat 1946 vid Aero-Frabh med Henric Månsson som lärare. Allan gick Rolf von Bahrs autogiroskola i Örebro 1949 och flög sedan en del autogiro. Han var medlem i ÖBFK motorflygsektion.

Bröderna ägde Cuben SE-AUK från december 1946 till april 1954. I flygtrafikjournalerna står “Dir Ahrel”, dvs Allan som ägare, men i civilregistret anges brodern “I Ahrel”. Genom Rockhammars bruk var Ahrels delägare i Bergslagens flygs Safir SE-BFT. Från maj 1950 till april 1958 ägde de också en Beech Staggerwing SE-BRY, även den i broderns namn. Allan hade ett privat stråk för start och landning på sin gård Frötuna utanför Fellingsbro.

Ingemar Ahrel, 1916-2002, var yngre bror till Allan Ahrel och chefsingenjör på Rockhammars bruk. De tog bägge flygcertifikat 1946 vid Aero-Frabh med Henric Månsson som lärare. Ingemar tog någon autogirolektion av Rolf von Bahr i Örebro 1949 men fullföljde det inte. Han var medlem i ÖBFK motorflygsektion, men hans flygande kom i skuggan av företag och familj. De ägde några plan, se Allan Ahrel ovan.

Figge Bergman, 1915-76, var mekaniker och chef för verkstaden på Ålleberg innan han var med att starta AB Aero-Frabh 1946. Bokstaven F i Frabh stod för Figge. Han var medlem i ÖBFK motorflygsektion 1947-48 i Aero-Frabhs namn, och 1949-51 som privatperson med adress i Göteborg. Under många år handlade han med begagnade flygplan och flygplansdelar med verksamhet på Torslanda och var också flygmekaniker i Varberg. “Figges verkstad” i Varberg är det garage som ligger i ändan av västra hangarlängan där den möter gamla hangaren.

Aarre Samuel “Sam” Bertilsson, 1924-2011, föddes i Helsingfors men växte upp i Åbo. Han kom till Örebro under kriget och började genast glidflyga på Gustavsvik. Motorcert tog han 1948, men flygjournalerna anger att han flög ett par privata turer med Aero-Frabhs Klemm SE-BHE redan i oktober 1947. Han var medlem i ÖBFK motorflygsektion från 1948. År 1954 bytte han till segelflygsektionen och då under förnamnet Sam som ändå alla använde. Under 1950-talet tävlade han i segelflyg, men blev sedan mest känd som garvad bogserförare och motorflygare. Som bil- och lastbilsmekaniker drog han sig inte för att gräva i flygmotorer när så behövdes.

Kurt Bjärestig kom förmodligen från Fröseke intill Orrefors glasbruk. Han var stamanställd mekaniker på F11 Nyköping/Skavsta under kriget. År 1946 fick han och mekanikerkollegan Sten “Pohlis” Pohlstrand Cuben SE-AWD av Albin Ahrenberg som lön för att de arbetat åt honom. De bodde då i Stockholm, men flyttade till Örebro och skolflög på Aero-Frabh 13/9 – 22/10 med Henric Månsson som lärare.

Sommaren 1947 arbetade de i Nordmaling där Nordmalings flygklubb hade flygskola, med de kom sedan tillbaka till Örebro. De gjorde misstaget att låna ut Cuben “till en ung örebropojk med få flygtimmar” som totalhavererade den 31 augusti 1947 vid Aspa bruk. Det ligger vid Vätterns strand mellan Askersund och Karlsborg. Därefter flyttade de troligen tillbaks till Stockholm. Kurt blev senare färdmekaniker i Transair och flög för dem i 24 år.

Nils Bertil Blomé, 1932-1976, kallades “Blomman” och var medlem i ÖBFK:s segelflygsektion mellan 1948 och 1955. Han hade 400 timmar på Cub redan innan han började i Flygvapnet 1952. Där flög han Vampire och Tunnan.

Karl-Gunnar kallades Kalle, Brödkalle eller Kalle bröd. Smeknamnet kom sig av att han ett tag körde ut bröd från APK-bageriet. Efternamnet har stavats både med K och C, men C blev vanligare med tiden. Kalle var medlem i ÖBFK:s motorflygsektion, var segelflygsinstruktör och byggledare när klubben byggde glidflygplan, allt detta redan 1947, kanske ännu tidigare. Han var en flitig segelflyglärare under hela 1950-talet och senare motorflygchef med stor förkärlek för Cessna. Han lämnade oss 2006.

Max skolade för A-cert 1960-61 på Gustavsvik. Det var i AB Stockholms Aeros regi med Haldo Nilsson som flyglärare. Under resten av 1960-talet flög han klubbens flygplan och andra som gick att hyra då – Cessna152, 172, 182, 210 och Beech 23 Musketeer. Några somrar bogserade han också segelflyg med MFI-9 SE-ENG. Han loggade totalt 1558 landningar på Gustavsvik, varav 781 med MFI-9 efter utförd bogsering av segelflygplan.

Under 1960-talets senare hälft följde utbildning på Artilleriflygskolan och därefter trafikflygutbildning och flyginstruktörsutbildning. Under 1970-, 80- och 90-talet gjorde han flygtjänst på Sterling Airways, AB Bofors, Swedair och Malmö Aviation. Bilden här bredvid är från ca 1974 i en Boeing 727-200 på väg till Sri Lanka.

Gunnar Edström började arbeta på Gustavsvik 1942, då med utbyggnadsarbeten på fältet. Han var sedan tillsyningsman i flera årtionden och skötte tankning, journalföring, gräsklippning, snöröjning m.m. Oftast hade han den långe och tystlåtne Sven Andersson vid sin sida. Även Inge Eriksson vikarierade några gånger under 1950-talet. Under tidningsflygets dagar fanns en trafikledare som övertog vissa av uppgifterna. Edström och Andersson bodde i var sin lägenhet i det gulrappade tjänstebostadshuset Stenkullen strax väster om hangaren.

Någon gång i början på 1970-talet övertog Arne Tengler både arbetsuppgiften och den större lägenheten i tjänstebostadshuset. Gunnar Edström flyttade då som pensionär in i den mindre lägenheten.

Arvid Gustav Gullberg, 1888-1961, var född i Mariestad, men etablerade firma Arvid Gullbergs Livsmedel i Örebro 1914 med charkuterifabrik i stadens centrum och 5 butiker i närområdet. Fabrikör Gullberg ingick i ÖBFK styrelse alla år vi har protokoll från, fram till sin död. Vårt äldsta protokoll är f.n. från 1936. Flygtrafikjournalerna för 1947 visar att han flög en del Cub och att han också flög in sig på Aero-Frabhs Hornet Moth SE-AGE. Han gick Rolf von Barhs autogiroskola 1949 och flög sedan autogiro ända till 1960, då hans och Sveriges sista Cierva, SE-AZB, såldes tillbaka till Rolf von Bahr.

Annie var delägare i AB Aero-Frabh och gift med Rune Hedlund. Bokstaven A i Frabh stod för Annie. Hon bodde i Örebro, arbetade som damfrisörska, motorflygskolade för Henric Månsson i Aero-Frabh 1946 och var medlem i ÖBFK motorflygsektion. Annie har också omnämnts som Annis, vilket kan ha varit hennes smeknamn.

Rune var flygmekaniker från Ållebergs segelflygskola. Han köpte en Hornet Moth SE-AGE i april 1946 och var med om att starta AB Aero-Frabh samma år. Bokstaven R i Frabh stod för Rune. Då överförde han också sin Moth till bolaget. Aero-Frabh baserades i Örebro och Rune blev mekaniker både för bolaget, ÖBFK och för Ahrels privata Cub SE-AUK. Han var dock aldrig medlem i ÖBFK (åtminstone inte under de år som vi har matrikel för). Rune kallades för “Knarpus”.

Bror Erling Jönsson, 1923-199x, tog silvervinge på flygreservskola 1945. Han var flyglärare i AB Aero-Frabh från mitten av september 1947 och medlem i ÖBFK:s motorflygsektion 1947-48. Från Aero-Frabh gick han till Duells, och sedan till SAS där han så småningom flög Jumbojet.

Gunnar Laurell, 1923-1988, tog silvervinge på flygreservskola 1944. Han arbetade som flyglärare och rundflygare i AB Aero-Frabh från början av februari till slutet av juni 1947. Därefter tog han några fler flyglärarjobb i Sverige innan han emigrerade till Kanada 1951. Där flög han över bush och tundra i många år. Favorituppdragen var vattenbombningar mot skogsbränder med Catalina.

Yngve Ligner tog flygcertifikat eller diplom vid Thulins flygskola i Ljungbyhed 1916. Han tjänstgjorde som förare i Bodens skyddstruppsavdelning 1917 och var därefter placerad på Malmslätt och flög bl.a. Albatros. Han var med i styrelsen när AB Motorkompaniet i Örebro startades 1918 och han införskaffade bolagets första flygplan året därpå. Ligner ingick i ÖBFK styrelse alla år vi har protokoll från. Vårt äldsta protokoll är f.n. från 1936. Han flög hem ÖBFK:s nyinköpta Cub SE-ATE från Bulltofta 1946. När klubben köpte autogiror 1949 var han en av de få som lärde sig flyga dem. Han ingick långt senare i den flygfältsutredning som tillsattes 1964 för att föreslå vad som skulle hända med Gustavsviksfältet i och med att det börjat planeras ett nytt fält i Täby.

Börje Nilsson, 1926-?, tog silvervinge på flygreservskola 1945. Han var flyglärare och rundflygare i AB Aero-Frabh från början av juni 1947 till slutet av november enligt flygtrafikjournalerna, men var inte medlem i ÖBFK. Senare flög han för Jordbruksflyg. Han bytte efternamn till Greese någon gång efter sin tid i Aero-Frabh.

Gunnar Helmer Nilsson, 1923-1947, tog silvervinge på flygreservskola 1945. Han började som flyglärare och rundflygare i AB Aero-Frabh i början av juni 1947 men var inte medlem i ÖBFK. Gunnar omkom tillsammans med sin elev under skolflygning den 28 juli 1947 i Cuben SE-ATN då de blev påkörda i luften av Aero-Frabhs Auster SE-ARE strax utanför Gustavsviks flygfält.

Lennart Tage Nordin var segelflyginstruktör i klubben åtminstone från 1947 och fram tills skolverksamheten övergick helt till dubbelkommando. Lennart deltog i segelflygs-SM 1947 i Örebro där han flög Olympia och slutade på plats 14, vilket var bäst av de fyra civila deltagarna. Han tävlade också i SM 1949. Troligen var klubbens kassör Erik Tage Nordin hans far.

Irve Silesmo, född 1931, började skola för A-diplom i en SG 38 år 1948 och har därefter segelflugit på Gustavsvik varje säsong under fältets livstid. Tänker han besegra Täbyfältet på samma sätt? Irve har varit segelflyglärare och framför allt byggledare med ett fantastiskt handlag för både trä- och plastarbeten. Mest känd är han dock som tävlingsflygare med fem SM-titlar mellan 1955 och 1981 och som svensk representant i ett antal VM-tävlingar.

På en segelflygtävling 1955 i Västtyska Oerlinghausen träffade han Ute, en tävlingsdeltagare från Östberlin. Året efter flydde hon till väst, de gifte sig och hon blev snart en lika välkänd personlighet på Gustavsvik som han själv. Hennes engagemang och uppbackning i hans fortsatta tävlingsinsatser har varit viktigt för den långa framgångssagan.

Stig Edward “Storken” Stornfelt, 1912-1984, var föreståndare och chef för Gustavsviksfältet och dess flygledning 1953-1957. Han hade flygförarutbildning och under sin tid i Örebro var han medlem i klubbens motorflygsektion.

Han hade varit med i den första kullen på 12 personer som anställdes när Sverige förstatligade den civila flygledningen 1939. Då blev han först flygledarassistent på Bulltofta, och kom de följande åren att arbeta i Norrköping/Kungsängen, Göteborg/Torslanda och Stockholm/Bromma. År 1947-1953 var han trafikledare i Malmö, varefter han flyttade till Örebro. Efter Örebro verkade han i Nordmaling från 1957 och sedan i Umeå från det att flygplatsen öppnades 1961 och fram till sin pension 1972.

Tore Strindberg, 1915-1963, var sergeant och flygstyrman som anställdes vid Nordisk Aerotjänst i Norrköping 1946. Han var utlånad till AB Aero-Frabh i Örebro som flyglärare och rundflygare i tre kortare perioder mellan mitten av februari och slutet av september 1947. Det året var han också medlem i ÖBFK:s motorflygsektion. Senare blev han specialist på malmletning från flygplan.

Tage Valdemar Ståhlenberg, 1920-1948, föddes i Ljungaverk mellan Ånge och Sundsvall. Efter några år som buss- och spårvagnskonduktör och som värnpliktig mekaniker på F1 i Västerås, ville han delta i kriget. Han tog sig då till Amerika genom att jobba på en lastbåt, tog värvning på de allierades sida och utbildades till jaktpilot 1942-43 i RAF:s norska flygkår i Kanda och USA. Därefter blev han instruktör vid en flygstridsskola i Skottland. I januari 1945 blev han stridspilot och flög Spitfire under 127 stridsuppdrag, ofta långt inne över Tyskland. Två gånger blev han nedskjuten, men räddade sig med fallskärm.

Efter kriget flög han först för ABA, men anställdes 1947 av Bergslagens flyg som pilot på deras nya affärsplan, Safiren SE-BFT, som han hämtade från Linköping till Örebro den 20 augusti. Förutom affärsresor med Safiren flög han en del privat med Aero-Frabhs Stinson och Auster, och var vid ett par tillfällen även deras rundflygspilot. Den 31 maj 1948 omkom han och hans två uppdragsgivare vid en affärsresa till London, då Safiren under outklarade omständigheter bröts sönder i luften och störtade vid Skillingaryd.

Erik Bertil Sundberg, född den 14/3 1923, var trafikledare i Örebro på 1950-talet och medlem i flygklubbens motorflygsektion 1949-1954. Han anställdes som trafikledare den 1 juli 1948. Flygklubbens matrikel anger hemadress i Örebro fram tills hans sista medlemsår 1954, då den ändras till Bromma flygplats. Men 1955 finns ändå en anekdot som berättar om honom som trafikledare på Gustavsvik. Enligt vissa omdömen var Sundberg mycket nitisk, snar att kontrollera och rapportera.